Ny blogg Spirit Walker. Denna blogg avslutas här och nu.

Saknad

Finaste Lassie har flyttat till Luleå.
Han har det bra verkar det som men visst saknar jag honom!!
Jag har en förmåga att hamna med speciella djur, ofta sådana som ingen annan gillar.
Och de sätter sig ju i hjärtat på en.

Ha det bra fin pojken..

Om en häst...

Djur kan precis som människor få dåligt rykte.
Tyvärr är de beroende av oss människor att ta dem i försvar när de bättrat sig, de kan ju inte göra det själva.

Lassie är en sådan häst.
Han var skräcken på Grans till Emelie köpte honom och gav honom en andra chans och ett nytt liv.
Och jag önskar att de som bara sett honom då fick känna honom nu.

Min resa med Lassie började på marken.
Han delade hage med vår Siro och där började vår vänskap. Den fortsatte i boxen, på stallgången, på betet och när vi löshoppade hästarna..

Jag började rida honom hösten 09. Till en början red vi bara ut i skog och mark . Trygg och stabil, obrydd om vad andra hästar gör, blev han rädd något stod han stilla och kollade, inga hopp och skutt här inte.
Ingen tävlingsinstinkt, snäll att ligga jämsides med i galoppen. Vi har ridit i sandtag i full galopp och han skulle aldrig hitta på något dumt.

Vi började jobba på ridplanen, vi har inte alltid kommit överens för han har känsliga knappar och gör man fel så gör han inte det man tänkt. Men bit för bit har det gått bättre och bättre.

Jag som inte törs hoppa har skuttat över små hinder med honom.
Och ramlat av har jag, pga att jag kommunicerat dåligt, gett fel signaler och inte gjort rätt.
Och klok som han är har han inte hoppat när jag gjort helt galet,utan stannat rätt försiktigt.
Min teknik har varit usel, jag har haft en förmåga att hoppa före hästen och det innebär att man landar före hästen också.

Jag har aldrig känt mig annat än trygg på och kring denna stora klapphingst.
Jag har linat,tömkört, haft honom lös på vår stora inhägnade ridplan och busat loss med honom.
Han är en vänlig jätte.

Jodå, han kan jappa litet när han inte tycker att man gör rätt och folk tycker då han är hemsk..
Men han slutar med det när han lärt känna en..
Men han bockar inte och slår bakut och hivar av folk.

Jag tror att vi måste bli mer ödmjuk inför våra hästar.
Det tar tid att lära känna dem,att bygga en relation till dem. Vi kräver deras respekt men de måste också få vår. Hästen måste få veta var min gräns går men vi måste också lära oss var deras gräns ligger.

Lassie har så mycket själ.
Han vet när man är ledsen, han vet när man är alert.
Han behöver uppmärksamhet för att må bra och han är litet hypokondrisk.
Han blir deppig när han blir skadad och vet när han varit duktig.

Och han har känt att jag är en tant som man får behandla därefter!
Varje minut jag gett honom har jag fått tillbaka i glädje.

Jag är 52 år, har synproblem, är inte någon speciellt duktig ryttare, men har gjort saker på denna häst jag inte skulle gjort på någon annan.

Så alla ni som bara känner Lassie som den tokiga hästen från Grans:
Ni skulle bara känna den andra Lassie. Den finaste....
Jag gör det.

Som i sången" Jag mötte Lassie och kände att kärlek fanns"..

På hästfronten..

Rullar på med de vanliga rutinerna..
Lassie har hunnit vara halt några dagar sen sist.
Han härjar ju med sina grop byggen i hagen och sen ska ju dessa gropar klivas i och ur i olika hastigheter!! Inte undra på att han är halt inte..

Men det går framåt, sista dressyrpasset funkade kanon så det var roligt.

Romeo och jag jobbar på.
Det har hänt mycket med honom och han är en riktigt fin kille.
I förrgår blev han dock arg på mig så vi hade en dust.
Och igår bet han mig, så den riktiga respekten finns inte alltid där.
Men jag ställer krav och han gillar inte alltid mina påhitt och som den tonåring han är så protesterar han.Vi jobbar på för det är en häst med potential och han är inte elak..kommer att bli en superfin häst.

Börjat tänka framåt i hästlivet, tittar på olika hästar och försöker tänka inriktning.
Har ju inte råd än på länge, men att fundera skadar aldrig..
Har lovat mig själv att inte ha häst på foder någon mer gång så jag väntar till jag kan köpa.

Greta åker till Skellefteå och kanske Lassie med, så det blir mindre på hästfronten.
Har ju mockat några boxar varje dag länge nu så det kommer att bli tid över.

Nu när Jesse har så mycket jobb ska jag ta och rida Siro litet mer, han är ändå den finaste.

Lady Gaga alias Greta Granberg!!

Härlig hästdag!
Först träning på Lassie, Hanna var med på Romeo och hon var så duktig idag.
Jättebra men svåra övningar men jag och Lassie kom överens och det var så kul.
Sen skrittade jag Siro runt Käckis som sällskap åt Emelie på Greta som inte är 3 år än.
Siro fick vaccin i går så han fick bara polimasa idag.
Underbara Greta var cool och jättepigg!
Och Siro han är bara SÅ fin.

SEN mockade jag hos Greta med henne i boxen. Det är inga problem för hon är den goaste som finns. Men..för att hon inte skulle rymma ställde jag stora, gröna kärran i boxöppningen. Till hennes omedelbara förtjusning!!
När hon inte fick gnarga på träskakeln tuggade hon frenetiskt på själva kärran som är av plast, och när hon inte fick det försökte hon putta kull den.
Då det inte gick tog hon hoven och tryckte på skakeln till kärran tippade.
Snabbt som attan stack hon ut skallen, drog in täcket från täckeshängaren utanför och knosade ner det i sin skit.

Hon såg MYCKET nöjd ut.
När jag grälade på henne ( fast rätt så kärleksfullt) medan jag röjde slickade hon mig på håret och försökte sno mitt pannband.
Jag drog in en pappersbal hos henne och det var kul. Plast som prasslar vilken höjdare. När jag tippat ut en jättehög med papper tittade hon på den två sekunder sen drog hon en gång med hoven och slängde sig sen PÅ högen och rullade.
Det var ju rätt svårt så hon kravlade sig upp och grävde till den med hovarna sen rullade hon sig ordentligt.

Mycket nöjd med sig själv buffade hon på mig som för att säga "visst har vi kul?"

Det roliga med att vara kring henne är också att jag ser hur mycket unghäst det är i Lassie.Det här är saker han också gärna gör. Tippar kärror, snor täcken och sticker mulen i allt som kan tänkas möjligt att utforska.han har dock kommit litet längre..han tuggar gärna på fyrhjulingen om han kommer åt...

Ska bli roligt att följa Gretas upptåg framöver.
Det är lärorikt att vara inblandad i flera hästar som är så olika i ålder och personlighet, lär mig hela tiden.
Och blir lika ödmjuk varje dag inför dessa djurs tillit till oss.
Få saker slår känslan av samhörighet med en häst.
Den som inte prövat det förstår det inte.
Den som gjort det glömmer det aldrig.

På grund av snön så är vi litet begränsade ridmässigt när det gäller ridvägar.
Om inte blidan kommit hade det inte varit några problem.
Rida i lössnö är inga svårigheter, men när det blir hårt mitt i snön så funkar det inte.
I Böle körs inte heller skoter i samma utsträckning som här hemma.
Dels kör de mycket längs älven och Böle är ju inget ställe folk passerar till och från andra utflyktsmål som man gör genom Hortlax-Bersika.
Här är skoterlederna hårda och håller allt.

Nåja, våren kommer.
Idag red vi runt Käckis.
Lassie pojken var pigg och glad.
Siro är litet vårtrött och rids varannan dag nu ett tag.
Jag har ju såna problem med knäet, men rida på Lassie går hyfsat.
Han hoppar ju inte och skuttar och då behöver jag ju inte belasta knäet lika mycket.
När Romeo brallar måste jag ju hålla emot för balansen och det blir så ont.
Men jag vill ju gärna jobba honom så det blir longera och så ska jag prova tömköra honom.

I slutet av veckan far Jesse bort och tävlar i skytte så då blir vi på två jag och Siro. Skall passa på och rida honom, var ju meningen att vi skulle turas om men jag har ju hela tiden haft andra sköthästar så det har inte blivit så.
Sen är det ju så roligt att kunna rida tillsammans.

Siro och Lassie är ju riktiga parhästar så fara ut med dem är så okomplicerat och enkelt.Denna fantastiska häst som är så rolig att vara med.
Synd bara att jag är en sån usel hoppare för han gillar ju det.
Bäst har vi det ute i skog och mark, jag rider ju faktiskt bäst där också.

Jag är så tacksam för att jag kan rida fina hästar, men ändå är det speciellt att sitta på Siro. Han är i alla fall vår egen.
I en framtid hoppas jag att vi kan köpa en häst till.
Jag har de bästa hästägarna men det är ändå lättare att äga.
Man kan planera på ett annat sätt.

Jag vill antingen satsa på western eller köpa en läromästare i dressyr.
Så småningom....

Ptrooo!!

Svarta hingsten...

Greta 2,5 har gjort debut på byn.
Helena red henne och jag gick med Lassie som är barfota bak och hade det litet halkigt. Jesse red vår Siro.
När vi kom till skolan var det massor med barn ute på rast och de levde ju om såklart. Några barn vevade plastkassar ovanför sina huvuden och skrek och assie gick i försvarsställning för lilla Greta var ju med.
Så fort någon av stona är med ut blir han så tydlig flockledare. De får inte bli efter då stannar han och väntar in dem och när hotfulla saker dyker upp visar han minsann sina försvarsinstinkter.
Lilla Greta hon bara gick förbi hon helt lugnt medan Lassie blev 2x2 meter och blåste som en blåval.
Dock är han ju välfostrad och lydig och han är aldrig ett problem att handskas med.
Men det är roligt att se beteendet.
När vi är ute med Siro bara är det inte mycket som upprör honom.

Annars händer inget särskilt på hästfronten för vår del.
Hjälper E tills vidare och sköter Lassie.
Har tolkat under blidan och Siro var så duktig!

En del hästar har knogat och rymt från sina hagar så det har varit litet halli-galli men ingen har skadat sig tack och lov.
Idag blir det nog att ta med spark och hund till Böle och följa en tur i det fina föret när Jesse ska rida.

Ptrooo!!